Lyckligt ovetande...


Kom precis in efter en timmes promenad.
Skönt ibland att komma ut och bara gå omkring och tänka med bra musik i öronen.
Men idag bar knappt benen. Förstår inte, så himla seg i hela kroppen.

Tillbaka till skolan idag och att få se Emmas leende och få massa kramar av henne och hennes medlidande, är värt mer än allt.
Så söt är hon när hon blir sur bara för att jag är sur. haha.

Rasmus och jag hade en diskussion på lunchen om hur fan vi skulle klara oss utan Emma i två veckor..
Vi hitta ingen lösning förutom att vi ska gå ut och gå och prata om Emma och låtsas att hon går med oss och jaa, Rasmus och jag ska helt enkelt ha två depparveckor. Vi ska deppa med varann och längta tills den 4 december 17.00 då Emmas flyplan landar på Norrköpings flygplan!

Att läsa mellan raderna.
Att förstå det som inte sägs.
Tydligen svårt.


     
Bättre kan man leta i oändlighet efter, utan någon framgång alls!
Och ja, Emma räknas som min familj.  : )


//

Kommentarer
Postat av: emmmz

du och rasmus i min singel familj!!! längtar tills 4 december lite granna ;D. (L)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback